text: Annicka Pärson
Michael Jordan beskrivs ofta som den bästa basketspelaren genom tiderna tack vare sin talang. Men talang i sig räcker inte för att förklara hans karriär. Det som verkligen skiljde Jordan från andra var hans förhållningssätt till ansträngning, misslyckanden och utveckling – egenskaper som starkt överensstämmer med det som psykologen Carol Dweck senare beskrev som ett growth mindset.
I sin forskning skiljer Professor Dweck mellan ett fixed mindset – föreställningen att förmågor är medfödda och statiska – och ett growth mindset, där förmågor utvecklas genom lärande, träning och uthållighet. Jordans karriär är ett tydligt exempel på det senare.
Ett ofta återberättat ögonblick i Jordans historia är när han inte kom med i topplaget på sin high school. I stället för att se det som ett bevis på att han ”inte var tillräckligt bra”, tog han det som viktig feedback. Han tränade målmedvetet och intensivt, förbättrade grunderna, sin fysik och sin mentala styrka. Det speglar en central princip i ett growth mindset: misslyckande är inte en identitet, det är information.
Genom hela sin NBA-karriär arbetade Jordan kontinuerligt med sina svagheter – han utvecklade sitt skott, anpassade sitt spel när regler förändrades och närkroppen åldrades. Han sökte aktivt utmaning och press. Enligt Dwecks forskning är personer med ett growth mindset mer benägna att ta sig an utmaningar och hålla ut trots motgångar. Jordan gjorde det konsekvent, inte bara då och då.
Det här förhållningssättet är minst lika relevant i näringslivet. Organisationer verkar i en miljö präglad av snabb förändring, teknologisk omvälvning och ett brett införande av AI. Kompetenser blir snabbt inaktuella, roller förändras kontinuerligt och ingen – inte heller vi som ledare – kan luta oss enbart mot tidigare erfarenheter.
I det här sammanhanget tenderar framgångsrika företag att spegla samma principer som drev Jordans utveckling. De ser lärande som en pågående process, inte något som sker vid enstaka tillfällen. Misstag används för att förbättra system och förmågor, snarare än för att peka ut syndabockar. Ansträngning, experimenterande och anpassning värderas högre än att framstå som felfri.
AI gör detta mindset ännu viktigare. Samtidigt som AI kan öka effektiviteten, automatisera uppgifter och stödja beslutsfattande, synliggör tekniken också brister i kompetens, arbetssätt och tankemönster. Organisationer med ett fixed mindset kan uppleva AI som ett hot mot kompetens eller status. Organisationer med ett growth mindset ser det i stället som ett verktyg för lärande, förstärkning och förbättring – förutsatt att människor får stöd, utbildning och förtroende.
Företagskulturen spelar här en avgörande roll. En kultur som uppmuntrar nyfikenhet, reflektion och psykologisk trygghet gör det möjligt för medarbetare att testa nya verktyg, lära av misstag och anpassa sitt sätt att arbeta. Utan den här kulturella grunden blir värdet begränsat – även med den mest avancerade tekniken.
Michael Jordans karriär påminner oss om att varaktig framgång – inom sport såväl som i näringslivet – inte bara handlar om talang. Det bygger på hur individer och organisationer möter utmaningar, förändringar och osäkerhet.
Om Annicka
Annicka Pärson
Grundare och VD, Involve | Styrelseledamot, Svenska Basketbollförbundet och Sweden Basketball AB
Annicka Pärson har arbetat i över 30 år med lärande, ledarskap och organisationsutveckling. Hon byggde Involve på övertygelsen att organisationer presterar bättre när människor får förtroende, blir inkluderade och uppmuntras att växa — en övertygelse formad av parallella karriärer inom näringsliv och elitidrott, och tidigt inspirerad av styrelseordföranden Jan Carlzons idéer om decentraliserat, människocentrerat ledarskap.
Som en långvarig förespråkare av Growth Mindset i organisationslivet arbetar Annicka också i skärningspunkten mellan AI och lärande — och förordar ett människocentrerat förhållningssätt där tekniken stödjer lärande och reflektion, medan omdöme och förtroende förblir mänskliga.
